Vaknade upp efter sista natten i Australien, försökte att inte väcka Micke men misslyckades pga min sällskapssjuka (han brukar alltid vakna först så jag har inte riktigt fått öva upp det där). Väl uppe så föreslog han att vi skulle ta sista frukosten uppe på Point Danger, sagt och gjort. Jag kämpade mig upp för backen, var till läkaren igår och har fått pencillin så förhoppningsvis blir det bättre snart. Efter världens godaste frukost, müsli för mig och en laxrätt för Micke, satte vi oss och tittade ut över alla surfare, njöt av solen och hade det allmänt bra.

 

Kommer att sakna Micke till tusen, nu när jag åker. Mår så fantastiskt bra när jag är med honom, sådär som man gör när man är riktigt kär. Tur att det inte dröjer allt för länge innan han kommer och hälsar på mig i