Redan min första dag i Kuala Lumpur så sprang jag ihop med Chris från Nya Zeeland. Jag fick en förfrågan om att följa med honom, irländaren Don och holländaren Elisabeth till Batu Caves och svarade givetvis, trots min nyvakenhet, ja! Jag och Chris tappade bort de andra ganska omgående, jag tycker om att ta mycket bilder och Chris är en riktig "strosare", vår gångtakt var därav högst långsam och metodisk. När vi var påväg tillbaka så snubblade vi över en indisk festival, något som upptog våra kommande timmar. Lite indisk mat, musik och konst senare så siktade vi på curry och bananlöv och traskade sedan vidare till Reggae Mansion för en kväll med mycket dans.

 

Idag har vi gått från shoppingcenter till shoppingcenter och imorgon tänkte jag försöka hitta postkontoret och skicka hem lite tjocktröjor, heltäckande skor och liknande då jag inte kommer behöva det i fortsättningen och är trött på att ha alldeles för mycket packning. Jag har haft det otroligt roligt med Chris, Don och Elisabeth de senaste dagarna och sörjer det faktum att de försvinner i övermorgon. Men så är det när man reser runt, "hejdå" blir en vanesak och efter ett tag så förstår man att nästa umgänge väntar runt hörnet. Och det är ju faktiskt inte helt fel det heller.