Här kommer några bilder från lördagskväll i Kuala Lumpur med Chris, Don och Elisabeth. Igår gick vi till ett av världens största IT-shoppingcenter (jaaa, jag blev sugen på både ny kamera, ipad, galaxy note, GoPro hero och hela köret...) och Chris strosade iväg som vanligt. "Meet us here in half an hour" ropade Don efter honom, något som ingen av oss riktigt trodde på då Chris är den typen av person som går dit han känner för och inte har någon som helst uppfattning om tid eller "måsten". 

 

Gillar starkt att umgås med en sådan människa, en sån som är proppmätt men ändå köper någon skum maträtt bara för att "han inte provat det tidigare". Någon som upplevt och sett det mesta, är högintelligent och kan berätta någonting intressant om vad man än stöter på. Karaktärerna man möter som backpacker är helt fantastiska. Alla olika sorters människor, med skilda erfarenheter och inställningar. Det är sådant som berikar livet, att höra någon annans story. En gång fick jag frågan om jag inte tröttnat på backpackersnacket efter tio månader (Var har du varit? Var ska du? Hur länge stannar du? Vad har du upplevt? osv). Saken är den att ibland får man den där perfekta storyn som både berikar och inspirerar en själv. Och ja, mitt svar var att dessa berättelser är vad som gör frågorna värda besväret.