För några veckor sedan kastade jag bort en flaska australiensk alsolsprit i tron om att det var onödig packning och att jag inte skulle behöva den längre. Numera känns det som att jag bär med mig ett helt apotek. Laurens har varit en ängel och rengjort min rygg två gånger om dagen, resten rengör jag själv så snart jag får chansen. Jag gick till läkaren idag då det varade en del och fick antibiotika utskrivet så förhoppningsvis ska jag läka ordentligt och snart.

Jag fick förresten en rätt skoj kommentar idag av en fransk rumskompis som oroade sig över en del röda prickar på sin arm. Han gick också till kliniken, kommer sedan tillbaka till rummet och utbrister: "You should be a doctor! It was exactly what you said it was!". Det roliga med denna kommentar är att jag hade sagt till honom att han har bed bugs (vägglöss som finns i var och varannan säng på nästan varenda hostel) och den som INTE vet hur dessa bett ser ut efter tio månaders backpackande kan inte ha varit särskilt uppmärksam (eller bott särskilt billigt).

Hur som helst så njuter jag av Gili så gott jag kan, gick till stranden idag med Laurens, Olle och Katie men fick hålla mig på land medan de andra badade. Den enda bra saken med att vara uppskrapad är att så gott som alla människor man passerar kommer fram och frågar vad som har hänt och om man mår bra. Har fått en stor mängd medlidande under dessa två dagar vilket alltid känns bra! Ikväll ska vi till kvällsmarknaden och jag siktar på lite satay till middag. Mums!