Maten blev sådär mumsig så att man inte riktigt ville sluta äta. När magen börjar skrika stopp så avslutar jag med att lägga upp en liten pluttminiportion bara för att. Sen äter man den extremsakta eftersom man egentligen inte har plats, men till varje pris vill dra ut på middagen lite, lite till.

 

Jag letade runt efter ljus i hela lägenheten, tänkte att det skulle kunna vara lite mysigt, men tji fick jag. Till sist bestämde jag mig för att en origami skulle kunna duga lika bra, så jag passade på att vika några sådana för att fördriva tiden. Innan idag hade jag faktiskt ingen aning om hur man knepade ihop dessa papperssvanar, vilket är ganska ironiskt när man tänker på att jag haft en intatuerad på underarmen i över ett halvår. 

 

Sååå, nästa gång någon frågar om jag kan vika dem (har hänt ett bra antal gånger det senaste halvåret), så tänker jag fnysa lite kaxigt och mumla ett lite självklart "jaaa" medan jag rynkar på ena ögonbrynet och nickar lite diskret. Sådeså!