Isabelle Ekström
Framme i Kuala Lumpur
Allmänt
Augusti 2013Framme i Kuala Lumpur
16:10:00 | 
Här får ni en tjusig bild på Petronas Towers från min förra vistelse i Kuala Lumpur eftersom jag nu är på plats igen. Herregud, vilken dag. Det började med att båten var 40 minuter försenad, något som inte klingade jättebra med min 25-minuters-mariginal till bussen. Medan jag försökte acceptera att jag nog skulle missa bussen, behöva köpa en ny biljett och vänta 12 timmar på nästa buss så såg jag en kille som jobbar på hotellet jag bodde på under dessa fyra veckor, gör ett försök att förklara situationen och tror att jag misslyckats då hans engelska är tafatt. Men, när jag kommer fram så står bussen där och väntar på mig! Han hade alltså lyckats få iväg det där samtalet och jag var överlycklig.
Bussen skulle ta sju timmar, men det var inte förrän elva timmar senare som jag nådde KL. I tron om att jag skulle klara mig på en näve jordnötter hela dagen anlände jag i staden med energilösa, svaga ben och letade taxi. När jag äntligen kom fram så plockade jag ihop en sen middag på 7eleven, halsade i mig en liter vatten på studs och kunde sen äntligen luta mig tillbaka. Om någon någonsin lurat i er att det där med backpacking är stressfritt och enkelt så kan ni räkna med att ni blivit förda bakom ljuset. Att känslan av att komma fram på egen hand, och inse att man faktiskt står på egna ben, är värt besväret tänker jag dock inte förneka. Hurra!
Resefunderingar
Min kamerasladd är officiellt spårlöst försvunnen, därför laddar jag upp några av Rachels bilder istället. Är nu inne på min nästsista heldag på Perhentian Islands, på fredagsmorgonen bär det av till Kuala Lumpur igen och nästa lördag så siktar jag på Bali. Vad gäller baliresan så har jag ingenting bokat eller planerat, det enda jag vet är att jag troligtvis spenderar första veckan på Kuta och andra på Gili Islands, samt att jag ska möta upp Olle och Victoria när jag kommer fram.
Efter Bali är det bara drygt tre veckor tills dess att Micke kommer och hälsar på också, och jag tror inte att det finns några ord för hur mycket jag ser fram emot det. Vi har pratat om dykning, jetski och mysiga restauranger... Det blir nog inte mycket bättre än så. Funderar på att spendera tiden mellan Bali och mickevisiten i Langkawi här i Malaysia, och efter att Micke har åkt så har jag verkligen ingen aning om var jag tar vägen innan hemresan. Det är lite det som är charmen med backpacking, man kan inte riktigt planera utan får gå lite mer på magkänsla. Jag gillar det.
Och jag rör mig tyst, hör inte hemma här
Imorse inträffade det en riktigt obehaglig olycka här på ön, något som gör att man förstår att missöden sker även i paradiset. Jag, Andrea och Oscar satt och åt frukost vid 10:30 imorse när vi hör höga skrik utifrån. Vi springer ut på balkongen och ser tre stycken snorklare i vattnet, omringade av blod. En båt ligger bredvid och försöker dra upp dem, vi kan inte längre se snorklarna då båten numera täcker dem, så vi går in igen och antar att någon slagit sig men att allt är lugnt.
Senare går vi ner till dykcentret som sitter ihop med vårt hotell och sätter oss för att prata med två svenska instruktörer. Telefonen ringer och vi får snart reda på att snoklarna, som jobbade som instruktörer på dykcentret, har blivit träffade av en båtmotor och att läget är kritiskt för en av dem. Pojkvännen till den skadade, även han instruktör, kommer i land och har fortfarande ingen aning om vad som har hänt. Vi ser honom få beskedet och hur paniken sprider sig i honom.
Ungefär en halvtimme senare kommer dödsbeskedet. Vi har sett gråtandes familjer och stämningen har varit riktigt tung idag. Bara tanken på att någon kan gå från att leva drömlivet på en paradisö till att inte finnas i en handvändning är riktigt obehaglig. Jag snorklade själv på exakt samma ställe för några dagar sedan, så mitt i allt medlidande så känner man sig också lite skärrad. Jag skypade lite med Micke, kom på bättre tankar och fick lova att jag håller mig långt ifrån alla ställen där båtar kör, men visst har jag fortfarande en konstig klump i halsgropen.
I'll tell you everything about living free
Här kommer ytterligare några bilder från snorklingstrippen. Favoriten var nog sköldpaddan, ni ser ju själva hur nära den jag fick simma. Har massor av bilder från mina senaste dagar med Leanne, Olivier, Laura, Yvette och Alphie, men har lyckats tappa bort min kamerasladd och har därför inte fått upp dem på bloggen. Jag ska leta lite bättre ikväll tänkte jag.
Igår och idag är stranddagar. Tanken var att vi skulle gå ut igår eftersom det var lördag och full moon, men jag bestämde mig för att somna till en film istället. Det har varit lite så de senaste dagarna, jag har känt mig nere utan någon som helst anledning eller förklaring. Antar att det är så det är ibland dock, man kan inte alltid vara på topp. Under tiden är det alltid bra att det finns lite Big Bang Theory att ladda ner, det kan inte bli särskilt fel.
Isabelle som modell
Har haft turen att umgås med Olivier, en frilansfotograf från Paris, under de senaste dagarna. Redan under snorklingen började han prata om att få fota mig, och efter lite tjat så gav jag med mig. Jag har aldrig varit den mest fotogeniska människan på denna jord, men vad hade jag att förlora? En kille som fotat hela sitt liv och försörjer sig bakom kameran erbjuder sig att fota mig helt gratis och dessutom så får jag behålla alla bilder. Egentligen var det inte så mycket att tveka på.
Här har ni resultatet! Är, såhär i efterhand, jätteglad över att jag lät mig övertalas. Jag hade riktigt, riktigt roligt och har massor av fina bilder på min laptop. Alla borde få känna sig som supermodeller ibland. Så är det bara.
Snorkelfasoner
Kom precis in från en fullspäckad snorklingsdag med Leanne, Laura och Olivier. Jag hinner inte kasta in så många bilder då vi snart ska ut och äta, dock kan ni räkna med flera de närmsta dagarna. Härda ut! Har simmat med en havssköldpadda och fyra revhajar, hoppat från en fyr och inte blivit alltfööör bränd. Nu måste jag rusa, under tiden kan ni bli lite bättre på att kommentera tycker jag. Tjing!
Flashpacking och middagsplaner
Sitter återigen på Ewan's, har beställt in en chef salad, planerar dagen och försöker få hem säsongsavslutningen av Grey's Anatomy. En irländsk tjej i mitt rum har bjudit med mig på middag ikväll med ett par av hennes vänner, så det ser jag fram emot. Innan dess tänkte jag promenera bort till Long Beach och spendera dagen med turkost vatten och stekande sol. Lämnde in min tvätt till hotellet idag, 20 kronor kostade det mig att få allt nytvättat, strykt och vikt. Gillar verkligen Malaysia på det sättet, man känner sig mer som flashpacker än backpacker och efter att ha spenderat åtta månader som det sistnämnda så kan man behöva lite lyx.
Klarblå himmel och stranden
Här kommer några bilder från en mysig dag på Ombak med tokfint gäng och utomhusbio. Sitter just nu på Ewan's, har precis ätit en tomatomelett för 12 kronor och ska snart gå ner till hotellstranden. Har alltid tyckt att det känns lite enformigt och framför allt svettigt att steka i solen, nu har jag upptäckt att det är helt perfekt att flyta på ytan istället eftersom vattnet är så salt att det kan göras utan minsta ansträngning.
Innan jag beger mig ska jag försöka installera en Google Translate -knapp på bloggen. Förhoppningsvis kommer även ickesvenskar kunna gå in och läsa vad jag har för mig, något som vore ganska fördelaktigt när man backpackar och möter människor från alla världens håll och kanter. Mer om detta senare!
Snorkling och naan
Nu är det bara jag och Teodor som är kvar på Perhentian, och imorgon åker han hem till Sverige. Vi tänkte avrunda hans resa med att äta på Senja och sen gå bort till Long Beach på en drink eller två. Det blev ytterligare en snorkeltur idag, dock bara här vid ön, några Parrot och Nail fishes senare så gick vi upp och åt vitlöksnaanbröd på Ombak. Det är väl ungefär så produktiva dagarna blir här, och jag gillar det.
Och det skulle ju va dans, dans, dans
Nu har den största delen av gruppen åkt på nya äventyr i olika delar av världen, men åååh så roligt jag har haft det. Själv blir man kvar här på Perhentian till den 31a, tror dock inte att det blir några jätteproblem att hitta nya sällskapssjuka backpackers. Kayakpaddlingen var hur trevlig som helst, vi paddlade runt hela ön och tog diverse glass-/mat-/snorkel- och badstopp. Fem(!) timmars aktivt kayakpaddlande har dock fått mina armar att dö värkdöden idag, så jag och Teodor planerar att ha en riktig latdag i solen.
Jag har tagit sååå många bilder den senaste veckan, så räkna med att en hel del dyker upp här på bloggen. Imorgon är det endast tre månader kvar på resande fot, något som känns helt okej ändå. Särskilt med tanke på att jag skaffat mig vänner över hela världen och kommer att kunna resa runt och hälsa på efter att jag kommit hem. Har givetvis gjort klart för backpackerfolket att de är mer än välkomna till kalla Sverige och Uppsala också. Burr.
Frukost och kayaktur
Sitter just nu och äter frukost på Ewans med Victoria, Teo, Guy, James, Rachel och Joe. Snart ska vi ge oss ut och paddla kayak till Fishermans Village där vi siktar på lite lunch. Kalas!
Snorkelbilder - Del två
Visst ser det helt kalasunderbart ut? Den här ön är verkligen någonting utöver det vanliga. Just nu är Teodor och Victoria på Long Beach och väntar på att jag ska dyka upp, tänkte köpa lite lunch och sen bege mig. Gillar det faktum att man får riktiga semestervibbar av att vara här. Kanske beror det på det turkosa vattnet, den konstanta solbrännan, det fina sällskapet eller den billiga restaurangmaten, oavsett så är Perhentian Islands en av resans absoluta höjdpunkter. Perhentian betyder faktiskt "place to stay" och jag tror att jag börjar förstå varför.
Snorklingtur
Här kommer lite bilder från gårdagens snorkeltur! Åh, vilken härlig dag det var. Blir bara mer och mer förälskad i vår backpackergrupp, igår var vi 12 personer som gav oss ut och båtade hela dagen. Efter fyra snorkelstopp, ett lunchstopp, ett solstopp och ett "hoppa-från-fyren-stopp" var vi framme. Vi gick till Amelias för middag, jag åt en kycklingsoppa med vitlöksbröd för 16 kronor (guuud, vad jag älskar malaysiska priser) och gick sedan till rummet för att vila lite. Klockan tre vaknar jag och inser att jag somnat, stänger ögonen igen och går upp vid tolv för brunch med resten av gruppen. Livet här är sååå underbart.
Backpackerstämning
Här kommer några bilder från hur jag spenderat mina senaste kvällar. På Perhentian finns det nämligen ett stort gäng ensamresande backpackers som umgås och gör allting tillsammans. Igår åt vi middag ihop, idag frukost, sen åkte vi ut på en snorkeltur som jag precis kommit in från och snart ska vi mötas upp för middag igen. Varenda dag jag haft på denna ö har varit underbar, trivs ungefär lika mycket som mormor framför Dr.Phil. Jag har tagit oändligt många bilder också, så snart jag har tålamod att vänta på uppladdningen ska jag kasta upp dem här så ni får se. Nu blir det att lyssna på massor av Kent med Teodor (eftersom han är från Eskilstuna) och sen väntar ännu en mysig kväll vid de låga strandborden, eldshowerna och havet.
Första intrycket på Kecil
Nu så! Efter en del om och men så kom jag till sist fram igår. Det började med otur och en fem timmar sen buss, men ganska snart träffade jag tre fransyskor som också skulle till Perhentian och vi följdes åt under resan. Jag anlände till hotellet och den översta bilden är från det dorm jag bor i. Man har en egen liten inhängnad och en stor garderob med lås på, helt perfekt. Redan första kvällen träffade jag en kille från Schweiz som bjöd med mig ut och jag hade en fantastiskt rolig kväll med ett gäng på 10-15 personer. Det enda negativa är att hotellets WiFi är sjuuukt långsamt och det tar jättelång tid att ladda upp bilder, men jag ska försöka hålla er uppdaterade så gott jag kan. Bortsett från det så är jag stormförtjust i ön och tror att jag kommer ha en riktigt trevlig vistelse här.
Kecil och Perhentian imorgon!
Gick till centralstationen igår och skulle köpa en bussbiljett för ikväll, det visade sig att det var fullbokat och jag stannar därmed en extra natt. Imorgon klockan 22:30 bär det av mot Kecil som ni ser på bilden ovan. Inte helt fel va? Idag har jag varit helt slutkörd i hela kroppen, tror att 35 grader is starting to get to me. Har precis packat ryggsäcken och ska snart krypa ner under täcket och kika på Vänner. Just nu ligger jag på den sunkiga bruna betongskivan på golvet eftersom den är kallare än resten av rummet, så kan det gå när man är backpacker.
Perhentian Islands och Uppsala
Här kommer lite bilder från Kuala Lumpurs alla vinklar och hörn. Tycker att staden har sin charm, absolut, men som planen ser ut nu så försvinner jag iväg härifrån om två dagar. Vill, som ni kanske förstått, byta hostel och jag har hört mycket gott om ett ställe som heter Perhentian Islands. Nio timmars bussresa för nittio kronor, och destinationen är en paradis-ö med vackra stränder, många backpackers och en lugn och tillbakalutad stämning. Bussen går vid 21 på kvällen, vilket blir perfekt för sömnen, och på söndagsmorgonen sätter jag min fot på Kecil. Efter några veckor kommer jag att dra mig tillbaka till Kuala Lumpur eftersom mitt flyg till Bali går härifrån om lite drygt en månad.
Skypade med Micke idag och han kommer hem till Sverige senast i slutet på oktober! Om allt går enligt planerna så flyttar han ganska omgående till Uppsala och mig, något jag verkligen ser fram emot. Det är svårt att vara ifrån varandra och det känns konstigt efter att ha umgåtts så mycket som vi gjort, men att det är tillfälligt känns väldigt bra. Hur mycket jag än älskar att resa så tänker jag mycket på att komma hem också, jag längtar till studentliv och lite mer stabilitet.