Oj, vad man sliter nu. Har klippt och klistrat tills dess att ryggen värker. Men imorgon är det dags! På avskedsfesten passar vi på att fira allt som jag kommer att missa i Sverige under mitt australienår, förberedelserna för så väl Halloween som jul, nyår, påsk och midsommar står med andra ord klara. Om en vecka kommer jag troligtvis att sitta och skaka maniskt, då är det nämligen bara en natt till i Sverige som återstår. 

Första boendet är nu bokat. För 112:-/natt kommer jag att stanna i minst två veckor på Brado's Backpackers i Sydney och enligt hemsidan kommer jag att få gratis frukost, bagageförvaring och kaffe/te hela dagen. Jag kommer att bo med 5 andra kvinnor i en sovsal med våningssängar och om kvällarna anordnar hostelet aktiviteter för alla backpackers. Kök och badrum delar jag med alla andra ryggsäckare. 

 

 

 

Visst blir det en ofantlig omställning från den bekvämligheten man lever i som 19-åring som fortfarande bor hemma, men en viss charm kan jag tycka mig ana! Trots att jag troligtvis kommer vakna med minst en oidentifierad insekt på mig varje morgon så kan jag inte låta bli att längta lite. Visst är det en resa som kommer bli sunkig, svettig och högst oglamorös. Men det är faktiskt min resa. 

 

Jag kommer ihåg att tankarna på att flytta utomlands började cirkulera hos mig relativt tidigt. Redan när jag gick i grundskolan brukade mamma prata om hur underbart det skulle vara att flytta till Spanien när jag slutat nian, och även om det visserligen inte var då jag bestämde mig så lyckades hon onekligen så ett litet tankefrö med allt sitt prat.

 

Jag tog mitt första dykcertifikat som fjortonåring, på vår första thailandsresa. Vår dykinstruktör hette Linnea och hon hade spenderat ett flertal av de senaste åren i Thailand fast hon egentligen planerat att endast stanna ett. Hon pratade mycket om hur underbart det var att jobba som dykinstruktör på andra sidan jorden, men jag var lite för blyg för att ställa några frågor. Istället var det, ännu en gång, mamma som kom med idén att Linneas liv faktiskt skulle kunna vara mitt i framtiden.

 

 

För lite drygt ett år sedan hade jag bestämt mig på riktigt, jag minns inte riktigt när jag fick för mig att det skulle bli Australien och inte Thailand, men jag kommer ihåg att jag delade med mig av mina planer för campgrannarna på förra årets Peace and Love - och att jag faktiskt träffade en kille som tidigare bott i Australien och kunde ge mig lite do's and don'ts. 

 

Men ytterligare tid gick och jag insåg att oddsen för att jag skulle bli en av de som pratar om att åka, men aldrig gör det, var skrämmande hög. Så i oktober förra året tog jag det första riktiga steget. Det blev en lång natt med mycket nagelbitande och en enormt hög puls, men efter några timmar hade sommarjobbspengarna försvunnit och istället var jag en flygbiljett och ett visum rikare. Det tog ett bra tag innan jag lyckades förstå det, men ja, här sitter jag nu - och snart åker jag.

Har lyckats passera tre-veckors-strecket. Resfebern är ett faktum och jag börjar verkligen känna det mesta nu. När termometern visade 28,5 grader bestämde jag mig för att testa australienkvalitéerna genom att renskriva min packlista i solen. Slutsats? Jag var bara inte gjord för dessa dagar... Nedan följer dagens australienköp! 

 

 

 

En digitalkamera, köpt från Blocket, som är liiiite mer behändig att ha med sig än systemkameran. Minneskortet på 32GB kommer även det att se till att resan aldrig blir bortglömd. Jag längtar! 

Här är förberedelserna inför avskedsfesten i full gång. Att lyckas fira ett helt år på några timmar kräver uppenbarligen en hel del planering. Sitter helt slutkörd framför teven efter att ha klippt och klistrat hela dagen. 

 

 

Ovan är alltså ett smakprov på vad som komma skall! Måste dock begränsa kreativiteten lite då högtidsskiftena ska gå på några sekunder och inte överta hela kvällen. 

Efter en helg med mycket bestyr är det dags att varva ner. HA! Trodde ni ja... När man åker Down Under om mindre än en månad så kan man glömma allt som heter lugn. Växlar mellan att ta reda på vilka tusentals papper jag bör ha i väskan och att hänga på backpacking.se. 

 

 

Morbror med familj kikade förbi i några dagar och lämnade över en tidig födelsedagspresent. Mycket bra att ha när man landar i Sydney och inte riktigt vet var man kan växla pengar. Börjar bli riktigt nervös nu, tiden flyger förbi och tre månader blir plötsligt till en. Om exakt en månad sitter jag vilsen, och ensam, i Förenta Arabemiraten och väntar på att kliva ombord på det tredje och sista planet.